Berg- och dalbana på börsen efter Brexit

Den 23 juni valde Storbritannien att avsluta sitt medlemskap i EU och hela Europa chockades av beskedet. En orolig börs blev resultatet, precis som man förutspådde innan folkomröstningen, och pundets värde sjönk medan guldvärdet steg och euron och dollarn ökade i värde.

Man möttes av kraftiga ras på börsen strax efter att beslutet togs och sedan dess har stigningar blandats med sänkningar. Man menar att själva beskedet om ett utträde skakade om börsen och orsakade dessa kraftiga fall, men eftersom ett Brexit inte kommer bli officiellt på flera år, på grund av förhandlingar om avtal, stabiliserades snart kurvorna. Även om oron fortfarande gör sig påmind kan man räkna med en stabil börs, i alla fall fram till dess då Brexit blir aktuellt.

Varför ett Brexit?

Redan innan omröstningen bland det brittiska folket förutspåddes att stödet för ett utträde ur EU var stort. Kostnaden för medlemskapet, som ligger på omkring 13 miljarder, är alldeles för hög med tanke på hur lite Storbritannien får tillbaka, vilket är ca 5 miljarder.

Man vet inte säkert vilka följder Brexit kommer få i framtiden, men det spekuleras om en stor ekonomisk obalans. Storbritannien är en av de tre jättarna i EU, tillsammans med Tyskland och Frankrike, och hur deras utträdande kommer påverka övriga Europas medlemskap är oklart. Om EU ska behålla sin nuvarande budget, vilket är relativt osannolikt, innebär detta att medlemsavgifterna för övriga länder kommer höjas. Det har pratats om huruvida detta eventuellt kan sätta igång en slags kedjereaktion bland länderna när det gäller att avsluta medlemskapet om kostnaderna skulle bli för höga.

Konkurrens över bolagsskatten

Den brittiske finansministern George Osbourne gick nyligen ut med att han vill förslå en skattesänkning för bolagen. Den nuvarande skatten ligger på 20 % som han vill sänka med 5 %, främst för att ge bolagen lite rättvisa med tanke på de olägenheter brexit kommer innebära för marknaden. Eftersom Storbritannien i framtiden ska förhandla fram handelsavtal med övriga EU-länder kan detta skapa en skattekonkurrens.

För Sverige kan detta innebära att många väljer att flytta sina verksamheter till Storbritannien vilket gör att den svenska staten förlorar intäkter. Om staten istället väljer att sänka bolagsskatten även för de svenska företagen skulle det kosta omkring 20 miljarder kronor extra.